Jag har på senare tid alltmer börjat få den uppfattningen att offentliga organ som stat, kommun, län, landsting och regioner över huvud taget inte bör driva någon som helst egen verksamhet utan i stället enbart vara huvudmän och tillsynsmyndigheter. Drift av verksamheter bör läggas ut på privata entreprenörer som är kapabla att professionellt driva sådana verksamheter som i dag drivs av politiska organ.

Moralistiska synpunkter från vänsterpolitiskt håll som att man inte ska få ha vinstintressen av att driva skolor och sjukvård saknar relevans och logik eftersom man samtidigt accepterar att man får ha vinstintressen av att förse människor med mat, mediciner, transporter, begravningar m.m., m.m.
Likaså är det helt acceptabelt att som personal i skolor och vårdinrättningar ha privata vinstintressen.

Vi ska inte heller glömma bort att stat, kommun och landsting faktiskt också har vinstintressen av sin verksamhet även om det inte kallas vinst. Genom besparingar och nedskärningar kan man se till att påverka budgeten så att man slipper höja skatter. Detta drivs av precis samma motiv som driver verksamheten i privatskolor och privata sjukhus.
Vi har väl alla reagerat på yrkespolitikers arvoden, löner och pensionsvillkor som beslutas av dem själva och betalas av skattebetalarna.

Nej, vinstintressen tror jag finns hos alla. Det finns nog ingen som tycker att “det är häftigt att betala skatt”. Vi vill nog alla ha så låg skatt som möjligt för goda samhällstjänster.

Inom sjukvården finns det bonussystem som gör att en vårdcentral som erbjuder en viss service kan få högre bidrag från landstinget än de som inte har samma service. En friskola får samma skolpeng per elev som en kommunal skola.

Det som jag tycker är det viktigaste är att de privata alternativen ska ha samma krav på sig som de samhällsägda och att alla verksamheter följs upp av tillsynsmyndigheter som offentliggör resultaten av tillsynen. På så sätt kan man sålla bort oseriösa verksamheter så att bara seriösa verksamheter överlever.

Länsstyrelserna har lång erfarenhet som tillsynsmyndigheter och är ofta en nagel i ögat på kommunernas socialförvaltningar men en räddningsplanka för brukarna.
Denna tradition kan bevaras och utvecklas – speciellt vad som gäller kvalitetsaspekter – så att de samhällsorgan som i dag driver verksamhet i stället kan bli verkligt professionella tillsynsmyndigheter som verkligen kan se till att de krav som ställs på privata verksamheter också uppfylls.

Att jag kommit fram till de här synpunkterna som är ganska vanliga beror främst på egna erfarenheter av skånsk sjukvård. Jag har inga anmärkningar på kvalitet och professionalism som jag upplevt som god både inom offentlig och privat sjukvård.
Det som inte fungerar är tillgången till den sjukvård som finns.

2004 började jag se sämre och sämre och gick till min optiker för att prova ut nya glasögon. Efter en lång provning av alla möjliga glas sa han:
- Tyvärr kan jag inte hjälpa dig, Du har starr i båda ögonen och behöver en starroperation.
Han skrev en remiss till ögonkliniken på universitetssjukhuset i Lund som då hade en mycket lång kölista. Först 2006 kom jag till och fick min operation på högerögat.

Detta blev en revolution för mig! Jag som haft svårt att läsa morgontidningen med glasögon kunde nu läsa den helt problemfritt utan glasögon. Texten blev knivskarp och den gråaktiga textfärgen blev helt kolsvart.
När jag överlycklig kom till återbesöket och berömde läkaren, sa han:
-Nu har vi också jobbat bort kötiden så nu är det bara att ringa hit när du vill få vänsterögat opererat så fixar vi det.

Belöningen till ögonkliniken i Lund för att man arbetat bort sina köer blev att region Skåne drog in starroperationerna från Lund så att starroperationerna i stället flyttades till universitetssjukhuset i Malmö. Resultatet av detta blev att en hel del av personalen i Lund valde att inte flytta med till Malmö utan i stället sökte sig till Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Så när jag ringde till ögonkliniken i Lund för att få vänsterögat opererat möttes jag av svaret “Tyvärr får vi inte längre operera gråstarr på vår klinik”.

På samma sätt flyttade regionen urologkliniken i Lund till Malmö. Där hade jag i alla fall den turen att min läkare sedan 2001 valde att flytta med till Malmö och behålla mig som patient.

Vad jag inte förstått eller accepterat är varför man valt att slå ihop två var för sig fullt sysselsatta kliniker till en enda på en annan ort utan att behålla de samlade resurserna på den återstående kliniken. Det säger sig väl självt att den enda kvarstående kliniken nu måste ha samma kapacitet som de tidigare två hade tillsammans?

Alltnog, vårdköerna till starroperationer i Malmö växte katastrofalt till över 3 års väntetid. Region Skåne tvingades släppa gråstarroperationerna totalt fria så att man numera kan välja vilken privatklinik som helst som utför gråstarroperationer.
Man kan t.o.m. välja att operera sig på Rigshospitalet i Köpenhamn!
Jag är listad på Läkarhuset Ellenbogens vårdcentral i Malmö så jag besökte ögonläkaren där för att få en remiss till operation. Han rekommenderade Vårda ögonklinik på Stortorget i Malmö vars operatör han själv kände som mycket kompetent. Jag följde rådet och fick mycket snabbt en starroperation där i oktober 2012.

Det blev samma goda resultat som efter den första operationen och nu ser jag lika bra med båda ögonen efter att bara ha sett ett grått töcken med vänsterögat.
jag har nu klarat mig helt utan glasögon i 5 månader. Men eftersom texten efter en stunds läsning börjar flyta och jag då ser dubbelt gick jag till en optiker hos Specsavers för att prova ut glasögon vilket ju rekommenderas efter en starroperation.

Optikern hittade snabbt glas som var perfekta för varje öga vart för sig men provade alla möjliga sorters glas utan att lyckas få ögonen att fungera tillsammans utan dubbelseende förrän han testade att vrida runt ett par glas. Då förklarade han att han inte kunde lösa problemet utan att jag behövde besöka en ortoptist som hade prismautrustning för att kunna utfärda ett recept på vilka glas jag behövde. Så han skrev en remiss till ögonkliniken på universitetssjukhuset i Malmö.

Jaha, tänkte jag, det här är väl så pass ovanligt att det ska kunna gå snabbt.
Efter en dryg vecka fick jag ett svar från ögonkliniken:
Vi har tagit emot din vårdbegäran/remiss. Beräknad väntetid till besök är för närvarande drygt 3 år.

När jag samma dag ringde till ögonkliniken fick jag veta att man kunde remittera mig till St. Eriks ögonsjukhus i Stockholm (!) som man hade samarbetsavtal med för att klara vårdgarantins krav på att få vård inom 3 månader.
Jag kunde också försöka själv. Däremot hade man inte något samarbetsavtal med Rigshospitalet i Köpenhamn när det gällde ortoptist.
Jag hade också ett samtal i förra veckan med den ögonkirurg som utförde min operation och han tyckte att jag kunde höra med Preislers optik i Malmö eller optiker Branning i Lund som eventuellt skulle kunna ha utrustning för prismautprovning.

Jag besökte Preislers optik men de hade ingen prismautrustning. I stället rekommenderade man mig att försöka med optikerna Skjöld, Skjöld & Grönvall på Stormgatan 4 i Malmö.

Jag gick ju dit måndagen den 18 mars och togs emot av en mycket trevlig receptionist i en stor lokal på andra våningen. Hon sa att de säkert skulle kunna hjälpa mig när jag förklarade mitt problem med dubbelseende och att jag behövde en ortoptist. Jag fick en tid för synundersökning dagen efter.
Då fick jag under nästan 2 timmar den noggrannaste synundersökning jag någonsin varit med om !
I ett stort rum hade de en massa apparater som jag inbillar mig mätte i stort sett allt som gick att mäta i ögonen som tryck, storlek, form, stereoskopiskt seende och ögonbottenmätning m.m., m.m.
Jag fick t.o.m. själv se min egen ögonbotten på en stor dataskärm. Det hela var mycket imponerande. Optikern intervjuade mig också mycket noga och skrev journal.
Sedan startade utprovningen av glas och han kunde också konstatera mitt dubbelseende. Ganska snart hittade han glas som tog bort dubbelseendet och gav mig en knivskarp kontrastrik syn helt utan dubbelseende. Och inte nog med det. Det klarade han med vanliga bifokala glas utan prisma.
Så det hade inte alls behövts någon ortoptist som Specsavers hade remitterat mig till! Optikern uttryckte också sin förvåning över att optikern hos Specsavers inte hade lyckats finna glas som passade mig.
Han lät mig också sitta en stund och läsa i en tidskrift så att jag kunde känna att texten var stabil och inte började vandra i väg som den gör när jag läser hemma.
Sedan fick receptionisten hjälpa mig att välja bågar till ett par läsglasögon med dubbelslipade glas och ett par terminalglasögon med enkelslipade glas att ha vid datorn.
Glasögonen blir klara efter påsk så det ska verkligen bli skönt att slippa dubbelseendeproblemen.
Detta var verkligen en positiv upplevelse och att enormt professionellt bemötande!
Så jag är mycket nöjd och glad trots att det blir ett dyrt kalas på ca 11 000:-. Men då är det ju två par glasögon. Mina förra kostade ca 6 000:- men det var ju 2006 för sju år sedan och priserna har ju gått upp så jag klagar inte utan ser det som väl värt pengarna och vill verkligen rekommendera Skjöld, Skjöld & Grönvall.

Kvalitet r viktigare än pris när det gäller synen.

Hans Pedersen Dambo

Den 13 februari 2013 fick jag en påminnelse om en obetald räkning från MK Collection vilken jag omgående returnerade med ett bestridande där jag hänvisade till mina försök att säga upp kontot.
(Se http://dambo.net/wordpress/?p=869)

Redan dagen efter fick jag ett telefonsamtal från MK Collection där man talade om att mitt abonnemang var borttaget och att jag inte hade någon skuld att betala. Man ville också sända mig en katalog om jag skulle vilja återuppta abonnemanget.

Efter en stund ringde man igen och undrade om jag kunde ta bort vad jag lagt ut på Internet.

Jag lovade då att tala om att affären nu var avslutad och att jag inte hade några klagomål kvar vilket jag härmed gör

.

Dagen efter ringde man mig igen och frågade om jag kunde ta bort det jag lagt in på Google. Då förklarade jag att det inte var jag som lagt in något på Google och att jag inte kunde ta bort något från Google som Google själva lagt in när deras sökmotor hittat det jag skrivit på min hemsida.

Däremot kunde man hoppas att Google hittade min uppdatering av hemsidan där jag talade om att affären nu var avslutad och att jag inte längre hade några klagomål på MK Collection.

Den här helgen gick i matlagningens tecken. Pappa tyckte att det handlar så mycket om mat i både TV-program och på Facebook så han tyckte att han inte skulle vara sämre.

Han bestämde sig för att laga öländska kroppkakor och blandade ihop en smet av rårivnapotatisar blandad med några kokta potatisar och en fyllning av rimmade fläsktärningar, finhackade lök och kryddpeppar.

Sedan gjorde han bollar där han stoppade in fyllningen…

och kokade i en gryta tills bollarna flöt upp.
Då var de färdiga att ätas.

Jag tyckte att kroppkakorna var jättegoda…
…och åt fyra stycken.

Så det var en fin helg hos pappa.

När jag kom hem till pappa var ju Franz redan hemma från Kanada så det var vi tre som skulle fira jul hos pappa. På julafton åt vi julmat som jag tyckte var jättegott. 
I år tyckte jag också om skinkan och smakade på rödkålen.

Men köttbullar och prinskorv tyckte jag bäst om.

Efter maten skålade vi, åt godis och tittade på Kalle Anka.

På juldagen körde min andre lillebror Fleming bil ner till oss från Stockholm för att lämna julklappar och hälsa på oss. Så då var vi tre bröder som fick träffas.

Fleming hade också med sig sin dotter Martina som hade en liten fin hund med sig. Den var mjuk och skön att klappa.

Den odygdide Franz hängde ut mig och pappa på Facebook.

På annandagen åkte Franz hem till Kanada och Fleming och Martina hem till Stockholm.

Förutom den trevliga träffen med bröder och brorsdotter fick jag också många bra julklappar från hela släkten, så det blev en fin jul som vanligt.